|
Från militär till polis
Utbildningen till SBP är en påbyggnad på den utbildning som de uttagna fått genom sin militärtjänstgöring och omfattar tre veckors intensiv grundutbildning och därefter regelbundna utbildningstillfällen om en vecka vartannat år. Vid sidan av detta förekommer övningar. Utbildningen sker i RPS regi, med lärare från Polishögskolan samt vissa andra instruktörer inom polisen.
Från början var styrkans utbildning inriktad mot antisabotageverksamhet. Idag anses dock inte hotbilden mot riket vara av ett sådant slag. Man inriktar därför utbildningen mer mot tänkbara krissituationer oaktat det råder höjd beredskap - då samhället utsätts för allvarliga påfrestningar i fred. Exempel på sådana situationer är det stora raset i Tuve utanför Göteborg då ett helt bostadsområde med 67 villor rasade (och man pga resursbrist tvingades anlita bevakningsbolag), tågolyckan i Borlänge år 2000 där uppemot 1000 personer evakuerades och centrala delar av staden behövde spärras av och bevakas i 6-8 dygn (med stora resursbehov som följd) samt kravallerna i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001.
Vid dessa tillfällen utgör särskilda beredskapspolisen, som är utbildad och utrustad för sådana uppgifter samt har polisiär befogenhet, en lämplig förstärkning till ordinarie polispersonal. Grupper helt bestående av yrkespoliser kan då frigöras så att dessa kan tillse mer kvalificerade uppgifter.
Beredskapspolisen
Polisens uppgift - såväl i fred som under höjd beredskap eller ofred - är att förebygga och uppdaga brott samt att förhindra att den allmänna ordningen störs. Därutöver skall man lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp där så lämpligen kan ske. Polisen ska även bevaka och skydda samhällets vitala system för elförsörjning, telekommunikationer, information och transporter med mera så att dessa fungerar så ostört som möjligt och inte utsätts för sabotagehandlingar.
1986 byggdes den organisation upp som fick namnet Beredskapspolisen. De uppgifter som tilldelats denna "allmänna" beredskapspolis visar tydligt att dess verksamhetsområde ligger inom civilförsvaret. Man skall i huvudsak ägna sig åt upprätthållande av ordning, trafikdirigering, avspärrning och bevakning av skadeplatser med mera. De vanliga uppgifter som vilar på polisen enligt polislagen kvarstår också under höjd beredskap. Den allmänna beredskapspolisen är då en förstärkning till den ordinarie polisen, vilket innebär att yrkespolismännen kan disponeras för de mer kvalificerade uppdragen.
Särskilda beredskapspolisen
1996 beslutade riksdagen att utöka beredskapspolisorganisationen med en särskild beredskapspolis. Denna skulle ha bättre utbildning och utrustning än den tidigare och även kunna användas till polisiära uppgifter i fredstid. Sedan 1 januari 2002 finns därför 1500 särskilda beredskapspoliser utbildade och placerade vid polismyndigheterna runt om i Sverige.
Den särskilda beredskapspolisen (SBP) har samma verksamhetsområde som den tidigare beredskapspolisen och kommer helt att ersätta denna. En nyhet är att beredskapspolis nu kan tas i bruk även i fredstid - vid särskilt svåra och påfrestande situationer från ordnings- och säkerhetssynpunkt - varför utbildning och utrustning har utökats. Även vid risk för sådana situationer kan beredskapspolisen sättas in. De beredskapspoliser som skrivit avtal med Rikspolisstyrelsen tjänstgör då vid respektive polismyndighet, med polismans lön.
Särskilda beredskapspolisens utbildning omfattar bl.a. följande:
• Polislära (juridik)
• Sjukvård (L-ABC, HLR)
• Självskydd
• Handfängsel
• Gripandetekniker
• Expanderbar batong (ASP)
• Kartkunskap
• Radiosamband (S-70)
• Fordonskontroll
• Brandskydd
• Handhavande och brukande av skjutvapen
• Eftersök av försvunnen / farlig person (enligt MSO-konceptet)
• Taktiskt genomsök av fastighet
• Ingripande mot folkmassa
• Utrymning, evakuering och bevakning (vid t.ex. farlig smitta)
• Polisiär kommendering
• Trafikdirigering
• Alkoholutandningsprov
• Grundläggande CBRN och explosiva medel | 
